Det känns som att allt snack om kommersiell egenrätt blir så enkelvinklad.
Jag är självklart för större möjligheter för framställande av kulturella verk och möjlighet för alla som vill att kunna ta betalt för allt de gör
(Med andra ord: göra sig av med det enorma hinder som upphovsrätten innebär.)

Men vad är det som säger att vi skulle förlora på att inte ha en lag om kommersiell ensamrätt?
Jag tänker försöka belysa hur det skulle se ut utan en sådan lag, och undrar: På vilket sätt, och hur stora blir de vinster av att ha en lag mot det?? Något som i diskussionerna uppfattas som en självklarhet i många fall.
Vid en närmare granskning med fler viktiga variabler inräknade blir det sällan så att något är lika självklart som tidigare...

Vi börjar med ett Exempel:
Jag skapar ett verk (t ex ett program eller ett album).
Jag säljer det som skiva eller som direkt nedladdnigsbart på min hemsida.
Dem som redan har fått tag på mitt verk men tyckte att det var så bra att de vill att jag ska skapa mer kan sponsra mig (donera). Att få in pengar vilken väg det än kommer, motiverar mig att skapa mer, även om detta inte behövs: Jag skapade egentligen inte produkten av 100% vinstintresse, utan för att det var kul/jag hade användning för den.

------- Kommersiellt för det enskilda verket -------

Om det nu är lagligt eller olagligt för andra att sälja min produkt, kommer det nu att spela någon roll?
Jag bara frågar mig: När det ändå finns tillgängligt för alla att hämta hem GRATIS (vilket är jättebra), vem skulle då ens kunna tänka sig att köpa verket av någon annan än upphovsmannen?
Skälet till att betala upphovsmannen är för att visa sin uppskattning, man vill få med eventuella extra fina omslag/"orginalproduktsextra" OCH MAN VILL UPPMUNTRA TILL MER TID TILL ATT FRAMSTÄLLA NYA VERK!

---- Kommersiellt för tjänster där verket är del av huvudattraktion ----

Problemen kan uppstå då man tar betalt för att tillåta folk att få uppleva verket på ett sätt de inte kan hemma.
T ex bio/spelmaskiner där verket är huvudattraktion eller apparater som kör mjukvaran och på så vis ger en ny dimension av det man skapat.

Det skulle på sin höjd vara här som verket skulle behöva skyddas.
Om vi skulle anta att det nu inte finns någon kommersiell ensamrätt, kan det då ändå lösas på ett bra sätt? (Lagar är bra, men mer lagar = mer byråkrati vilket är mindre bra. Speciellt om det går bra utan dem.)

Bio
Om nu målet skulle vara att göra samhällets kulturliv rikare: fler som skapar/fler som upplever, så borde följande förslag funderas över.

En organisation skapas där alla som vill får bli medlemmar.
Organisationen är en statligt bekostad intresseorganisation som drivs och fungerar närmast likt någon form av ett kooperativ av alla som gillar film.
Organisationen har med statens hjälpt köpt upp ett flertal biografer i de flesta städer och ställt under organisationens styre.
En hög standard hålls på samtliga biografer.
Alla som vill visa sin film, kan antingen ansöka direkt till den styrelse av filmkunniga filmälskare som medlemmarna röstar fram en gång per år, och så får de lägga in filmen på rimlig köplats till visning på biograf,
eller har man den (eller en kortare variant/trailer) liggande på organisationens hemsida (likt youtube) och som man kan rösta på.
De med många röster räknas också med och hamnar på rimlig plats i köerna.
Efter att drivningskostnaderna för biografen dragits av från biljettpriset åker det hela resterande beloppet till upphovsmannen.
(Medlemskapet existerar dels för att försöka minska röstfusk, dels för att höja säkerheten gällande pengaöverföringarna: personuppgifter och liknande. Självklart får de inte lämnas ut på något sätt utan personens godkännande.)
I kösystemet är alla biografer självständiga och en biograf kan välja att visa en film och en annan biograf en annan film, allt beroende på allmänhetens önskningar.
Med ett liknande system tror jag det kan bli:
* Mer variation på filmer som visas
* Fler filmer som visas
* Fler upphovsmän tjänar mer pengar

Det kostar en del att driva en biograf, så andra kedjor som då också visar filmer (då utan att ge upphovsmännen betalt) lär inte kunna lägga sig alltför långt under de andras biljettpriser.
Av de ~450 miljoner/året som staten avsätter i framställande av svenska storfilmer kommer det ändå att bli en massa filmer.
De svenska storfilmer vi ser idag är redan innan visningen helt betalda av staten + eu-bidrag. Jag har tyvärr inte källorna i huvudet just nu, men har också för mig att en typisk svensk storfilm kostar ~65 miljoner som max. (vilket räcker till minst 7 filmer per år).
Om man tar hälften av de pengarna och satsar lite på att uppgradera de biografer organisationen ska äga, och resten på att underlätta för sammanställande av kultur:
*Hyra kameror och utrustning väldigt billigt.
*Få tillgång till lokaler och specialeffektsmaskiner och kulisser väldigt billigt.
(Som medlem i organisationen)

Det är vad jag kommer på just nu som gör alla i samhället rikast (både kultur och pengar). Att det finns andra biografer som inte betalar till upphovsmännen får väl gå på deras samveten. Jag tror inte att det skulle påverka inkomsterna för upphovsmännen mer än marginellt, om ens det.

När det sedan gäller maskiner som i huvudsak använder verket blir det lite svårare.
Det lättaste där är att bara förbjuda sådan användning. Men man bör alltid fundera på andra sätt att lösa problemet innan man stiftar lagar. För i sig själv är de verklingslösa. Endast med komplementerande insatser för påtryckningar åt ett visst håll spelar de någon avgörande roll.
Det är fortfarande attityden i samhället som styr, följer inte lagen den så blir det lite svårt.

Jag skulle tycka att det vore roligt att någon skapade något kreaivt och fysiskt av min immateriella sammanställning.
Det är ju trots allt mitt i mellan att skapa ett nytt verk, och att sno någon annans. (Allt man "skapar" är bar sammanställningar av tidigare sammanställda verk, enligt det system(hjärnan) som också är en produkt av allt runt om kring sig sedan sitt livs början.)

Men vanligtvis gillar vi inte att folk ska kunna utnyttja andra (beroende på hur man ser på det). Tjäna pengar på andra, även om detta inträffar hela tiden i vårt samhälle vare sig vi har lagar mot det eller inte.
Så frågan är om det skulle göra någon skillnad om man stiftade en liten lag mot just denna användning, eller om det skulle bli ungefär likadant som innan man införde lagen.
Kanske denna möjlighet att skapa någon nytt, nu när det är tydligare att man använder någon annans sammanställning som huvudingrediens ger ännu en boost till kreativiteten?
Vad hade hänt med hörlurar, hemmabio, bildskärmar, färgtv osv. om vi hade kört den här linjen hårdare? De som säljer sådana saker utnyttjar samtidigt andra i och med att någon måste ha skapat det som ska visas först. De framställer verken på nya sätt i nya dimensioner.
Om nu en lag, endast mot kommersiell användning av verk under de sätt som finns kvar att skydda mot, finns kvar, så lär vi hamna på ungefär samma ställe om 50år som vi befinner oss i idag (fast idag gäller det, som det oftast ser ut nu i alla fall, endast fildelning för ickekommersiellt bruk).

Oavsett ju större mängd pengar du tjänar förlorar du om effekten av införskaffandet av pengarna innebär en potensiell förlust av kreativitet i samhället(a.k.a. förlust av nya potentiellt högre kvalité på potentiella nya tjänster och produkter att lägga pengarna på).
(Det universella skälet för mänskligheten till att ta bort det upphovsrättssystem som idag existerar, och på så vis dess negativa effekter)

Jag anser att man alltid bör se om det går på fler sätt en ett. Om inte så får man aldrig en uppfattning om hur bra det är, då man inte har något att jämföra med.

Någon annan kanske har något bättre förslag än mina ovanstående?
Lufta tankarna och försök se saker på så många sätt som möjligt.
För än så länge har vi våran yttrandefrihet!

Världen är information, vi lever i världen och vi vill inte vara ägda av någon annan än oss själva.

TiXiR

När ett samhälle börjar skicka polisen på sina ungdomar för att de lyssnar på musik, är det inte ungdomarna det är fel på. Då är det samhället som måste skärpa sig.

Den nya tekniken ska användas till att berika människors vardag, inte till att utsätta dem för godtycklig och kränkande övervakning. Piratpartiet vill verka för ett öppet samhälle där medborgarnas rätt till ett skyddat privatliv respekteras.